En blogg om att göra skillnad

Jag får börja om.
Alldeles nyss läste jag mitt första inlägg på den här bloggen. Jag kollade också in ”Om-sidan” som beskriver vem jag är och varför jag valt att blogga.
Jag var tvungen att verkligen påminna mig själv om varför jag arbetar och skriver om skolutveckling.
Du kanske nu tror att jag börjat tvivlat. Eller att jag har någon form av personlighetsklyvning. Men, nej…  …så långt ska vi inte ta det.
Däremot så kan en känsla av otillräcklighet nå mig under perioder i mitt arbete. Ibland kommer det utifrån kritik (kritik är bra, det utvecklar) eller från att processerna tar extreeemt lång tid. Eller så är jag själv rätt missnöjd med det jag presterar…

Ett av de allra största områdena som jag (och många med mig) arbetar med just nu är digitaliseringen av vår verksamhet. Det är fantastiskt roliga uppdrag som utvecklar både mig själv och verksamheten. Det är också uppdrag som ibland känns oerhört komplexa, framförallt av den ”enkla” anledningen att hela tiden ha fokus på om utvecklingen gör skillnad för eleven. Hur i hela friden kan jag veta om det gör skillnad. Tanken svindlar… Här kan det infinna sig en känsla av otillräcklighet ibland.

I uppdragen grundar vi alltid med en vetenskapligt perspektiv. Det kanske är som att slå in en öppen dörr eftersom vi alltid har skyldigheten att bygga vår verksamhet på en vetenskaplig grund. Men utmaningen är att försöka kombinera ihop den senaste forskningen inom lärande och teknik med traditionella lärandeteorier samt det faktum att vårt samhälle utvecklas fortare än någonsin. Ibland känns det övermäktigt.
Jag tror ändå att vi gör skillnad. Under några år har vi arbetat intensivt med kompetensutveckling av pedagoger i kommunen. Från PIM till forskningsprogram. Häromdagen läste jag igenom 2014 års kompetensutvecklingssatstning som min utvecklingsledare Janna Schéele sammanställt. Under året har vi genomfört och/eller samordnat 24 stycken insatser på våra förskolor och på 14 av våra grundskolor. Insatserna har sitt ursprung i förskolechefens/rektors bedömning av verksamhetens behov, vilket gjort att insatserna spänt över en mängd olika saker. Det fanns en minsta gemensam nämnare i alla insatser, och det var att verksamheterna skulle integrera digitala verktyg (samt att det kollegiala lärandet skulle prioriteras). För våra 24 förskolor så har majoriteten av insatserna handlat om pedagogisk dokumentation och digitala verktyg och för grundskolorna har det handlat om hur (och varför) vi kan använda iPaden i undervisningen. Varje förskola och skola som deltagit har också fått göra en utvärdering kring insatsen, och när jag läser dessa är jag helt övertygad om att det kommer göra skillnad, inte nu och direkt, men på lång sikt. Visserligen behöver vi gasa på ännu mera för att bibehålla kontinuiteten… …men jag tänker att det är väl så med skolutveckling. Man blir aldrig klar?

Förutom de enskilda kompetensutvecklingsinsatserna (långt ord det dära…) har vi också genomfört en rad olika inspirationsevent, varav det största hette #lust14. Totalt samlades 2 700 pedagoger som under två dagar fick lyssna på några av Sveriges mest erkända forskare och dessutom fick ta del av kollegors arbete i ett 30-tal workshops. Från Östersund kom över 1300 pedagoger. En fantastisk siffra!

Vi sjösatte också Pedagog Östersund under året. En inspirations- och lärande resurs för alla verksamheter i Östersunds kommun. Den befinner sig fortfarande i ett tidigt utvecklingsstadium, men jag tror att sidan kommer att bidra till ett ökat kollegialt lärande samt utvecklas tillen kokande inspirationskittel som kommer ge pedagoger många nya uppslag till att utveckla och förändra sin egna verksamhet. Bakom hörnet på Pedagog Östersund finns också en annan delningsresurs – Pedagogbloggar, som vi förhoppningsvis kommer att lansera nu i vår.

Året avslutades med en resa till BETT i London. 22 stycken rektorer fick också ta del av kompetensutvecklingsinsatserna genom att delta i LIN Educations mångfacetterade program. Svallvågorna efter BETT resan har inte stannat av, snarare tvärtom… Den 18 mars kommer rektorerna att dela med sig av det de såg och hörde under dagarna till alla som inte var med. Många av rektorerna uttryckte att det var precis det här som de behövde för att fortsätta utveckla sin verksamhet tillsammans med sina medarbetare. Många nya idéer skapades och många utvecklingsområden bekräftades.
Fler och fler studier börjar slutföras kring andra svenska kommuners arbete med digitalisering. En av dessa är Unos Uno som har följt ca 20 skolor i elva kommuner och en friskolekoncern under åren 2011-2013. Slutrapporten[1] presenterades under våren 2014 och fem av de åtta framgångsfaktorerna handlar om ledarskapet på förvaltnings- och skolledarnivå. Det handlar bl.a. om att se digitalisering som en förändringsprocess som påverkar hela förvaltningen och skolans system, inte bara som ett införande av ny teknik[2]. Det inbegriper stora förändringar i arbetsorganisation, arbetsprocesser och arbetsvillkor i skolan. Detta ställer i sin tur höga krav på ledarskapet på alla nivåer.

Kommer dessa insatser verkligen att göra skillnad för eleven? Jag själv är, som jag skrev tidigare, helt övertygad om det. Det som är utmaningen är att se om det gör skillnad över tid, och det är svårt.
Vi gör ett litet försök även där…
Kommunen ingår i ett forskningsprogram, Digitaliseringen i skolan, där två skolor beforskas utifrån olika uppgifter som de får göra. Totalt är det åtta stycken kommuner som är med i programmet. Alla uppgifter handlar om att på något sätt ”få med” och pröva på olika digitala verktyg i den ordinarie undervisningen. Programmet kommer att avslutas 2015 och efter det kommer en slutrapport att publiceras. Det känns väldigt spännande att få möjligheten att vara med i detta program. Vi kommer att få veta lite mer…

Och resan fortsätter. Just nu ska vi lägga om vårt mailsystem och samtidigt titta på vad GAFE (Google Apps for Education) kan göra för skillnad i vår verksamhet.
Det ser vi fram emot!

[1] Andersson, Grönlund & Wiklund, Unos Uno årsrapport 2013, Örebros Universitet 2014 http://www.janhylen.se/wp-content/uploads/2014/02/Unos-Uno-%C3%A5r-2013.pdf 150209

 

[2] Stefan Pålsson, 1:1 är ett långsiktigt förändringsprojekt, http://omvarld.blogg.skolverket.se/2014/02/27/en-till-en-ar-ett-langsiktigt-forandringsprojekt/ 150209

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *