Vad behöver vi göra annorlunda imorgon?

Under det här året ska jag försöka mig på att utveckla modeller, tankesätt och processer som ska stödja rektorns organisering, lärares undervisning och elevernas lärande.
Pretentiöst och alldeles fantastiskt stort arbetsområde, eller hur? Man skulle ju kunna tro att det slagit slint för en kommunal tjänsteman/skolutvecklare med den inledningen…

Nåväl. Det finns en viss avgränsning i arbetet. Området det handlar om är de lärmiljöer som alla tre kategorierna här ovanför verkar i. Deras arbetsplats.
Jamen det var väl en konkret och tydlig avgränsning… Eller inte!
Men så är det. Mitt uppdrag handlar om att skapa modeller och/eller processer som utvecklar lärmiljöerna i förskolan och skolan. Kort och gott. Modellerna ska kunna vara ett stöd när rektorer och lärare vill utveckla lärmiljöerna. De ska också kunna vara ett verktyg när vi kommunicerar med människor utanför förskolan och skolans verksamheter. Arkitekter, projektledare, ekonomer eller andra yrkeskategorier som kan vara bra att ha med sig när man ska förändra en förskola eller skola. Modellerna ska kunna översätta och konkretisera den verksamhet som vi vill bedriva. Modellerna ska stödja frågeställningen:

Vad behöver vi göra annorlunda imorgon?

De som av någon anledning känner en viss skepsis kring en sådan frågeställning kan lugnt fortsätta läsa vidare. Det handlar inte om att reformera ihjäl skolan, det handlar inte om att vända upp- och ned på skolan och det handlar inte om att komma på ännu en skolutvecklingsinsats som inte har relevans i det vardagliga arbetet.

Frågeställningen handlar om att på riktigt göra skillnad för eleven. Vi vet att vi kan undervisa i det här landet. Vi vet att vi är innovativa och kreativa.
Vi vet att alla elever inte lyckas i skolan.

Därav frågeställningen. I vilken ände ska vi annars börja?

Så. I varje grupp som jag kommer möta under året kommer jag börja med att ställa frågan. Jag har redan testat i några olika grupper, och den omedelbara reaktionen blir; ”HJÄLP… …vad ska vi göra nu. Hur ska vi göra. Vi behöver börja om från början….”

Men nej. Gör inte det. Vi ska ta hand om alla kunskap, alla erfarenheter och omformulera, översätta samt konkret få ned det till där det hör hemma, nämligen hos eleverna. De ska sedan få tycka till om det vi kommit fram till. Ge respons och feedback på om

CC BY whologwhy

CC BY whologwhy

det fungerar eller inte.
Inget slår en skicklig lärare har Hattie sagt. Nä, och precis så är det! Därför ska vi inte börja om från början, för jag VET att det finns skickliga lärare lite här och var… 😉 Vi börjar där tycker jag!

Så. Vart börjar vi?
Jag gjorde ett litet test… Om det nu är så som alla säger, att det är innehållet i skolan som gör skillnad kanske det är bäst att vi börjar där?
Jag plockade fram ”gamla” grejor till en formativ process och testade hur väl det går att beskriva innehållet och vilka förutsättningar som krävs… Resultatet har du här nedanför.
Det gick väl sådär, tycker jag själv. Det blev lite för ”luddigt”. Inte alls så konkret som jag från början trodde att det skulle bli. Jag är dock inte klar. Själv sitter jag bakom ett skrivbord på Barn- och utbildningsförvaltningen i Östersund. Det vore en katastrof om jag trodde att vi var klara här. Nä. Tanken är att rektorer och lärare ska få utveckla det här lilla ”fröet”. Att på riktigt få tala om vad vi kan göra annorlunda utifrån de rubriker som finns här nedanför. Då kommer det att bli konkret. Jag lovar det!
Och det är också anledningen till varför jag skriver det här inlägget. Du som ser det här och läst hela inlägget, tyck till, kommentera, maila, ring, fråga, fundera…
Jag behöver all input som det bara går att få!

Kan du bli mer konkret än jag? Har jag glömt viktiga saker! Hit me!

Lärmiljöer
De behov av sociokulturella- och pedagogiska lärmiljöer som identifierats, kan samlas i sex begrepp som innehåller olika lärsituationer:

  • Planera
  • Producera
  • Analysera
  • Kommunicera
  • Reflektera
  • Redovisa

De här pedagogiska miljöerna kan finnas i ett och samma rum eller på̊ flera olika platser. De ställer krav på hur verksamheten använder och planerar lokalerna. Behovet av olika funktioner finns i förskola, skola och på̊ fritidshem.

Planera
Planeringen handlar om att skapa tydlighet i syfte och mål. Det handlar om att ge förutsättningar, verktyg och resurser för att läraren ska kunna planera undervisningen. Det handlar också om att eleverna har inflytande och känner delaktighet i planeringen, vilket kan ske en till en eller i mindre grupper. Att planera innehåller att förmedla, tolka och använda information.

Producera
Produktion betyder i allmän mening att tillverka något som har ett mätbart resultat. I skolan kan produktion finnas inom flera olika ämnesområden och sträcka sig från en första planering till en slutprodukt. Produktionen är ofta väldigt konkret. I förskolan och sker processer som kräver stöd av miljön för att barnen ska kunna bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap. Även olika uttrycksformer som lek, bild, rörelse sång och musik, dans och drama ställer krav på miljön. Olika sorters produktioner i skolan kan ske i en verkstad, i en laborationssal, i musik­, dans­, eller teaterstudio, slöjd­ eller bildsal. Produktionen kan även vara publicering av alster.

Analysera
Här handlar det om att kunna granska, jämföra och värdera, enskilt eller i grupp. Interaktionen mellan elever eller elev-lärare är mycket viktig. I grupparbetet får barn och elever möjlighet att ta del av andras tankar, intressen och kunskap och dessutom delge sina egna. Att arbeta i grupp är en kreativ och social process och sker inom alla ämnesområden i skolan

Kommunikation
I nära anslutning till analysförmågan finns kommunikationsförmågan. Eleverna behöver träna presentation, argumentation och föra diskussioner i det löpande arbetet (inte enbart då uppgiften är slutförd). Här behöver det finnas förutsättningar att kunna presentera och diskutera i mindre eller större grupper. Sådana mötesplatser där lärare-elev och elev-elev kan mötas bör finnas både i hemvisten samt i navet.

Reflektera
Reflektion kan ske i grupp, men även individuellt. Utvärdering och bedömning är två viktiga saker som behöver få utrymme. Barn och elever behöver tid och plats för eftertanke och betraktelse för att bearbeta ny kunskap.

Redovisa
Att redovisa sin uppgift och lärprocess är ett viktigt moment. Feedback och positiv kritik gör att lärande kan nå nya kunskapsnivåer. Det kan ske i form av presentation och kan göras inför en stor publik, en klass eller en mindre grupp. Det kan vara både formellt och informellt.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *